·     ·     ·  

LOVE

Skrivet:    ·  Au pair-året: 18. Februari
Mina underbara, skitjobbiga, supersöta, världsbästa värdbarn. Kan inte ens förklara hur mycket jag kommer sakna dem.  Hade kramkalas i soffan ikväll innan det var läggdags för dem, var så nära på att börja gråta. Kommer inte längre hjälpa dem med läxorna, leta efter magitrick på youtube, leka swordfight, måla naglarna, testa nya frisyrer, måla, tjata på dem att städa upp efter sig (och sen ändå göra det själv). Aldrig mer packa deras lunchboxar eller lägga in deras kläder i garderoberna. Ingen knack på dörren när jag nästan somnat för att någon vill säga godnatt en sista gång. Inte sitta och kolla My little pony eller Ninja turtles för 10000e gången, eller läsa samma bok om och om igen för att lillen älskar att byta namn på karaktärerna. Inga mer danspartyn. Inte sitta och bygga korthus med storkillen. Allt som varit vardag i över ett år är nu över. Och jag vill inte.

Jobbade min sista dag idag och det känns skit. Önskar jag kunde ta med mig barnen hem till Sverige♥



DITT NAMN*
Kom ihåg mig?

DIN EMAIL (publiceras ej)


DIN BLOGG


DIN KOMMENTAR